jahapp så var man där igen

Jag vet att jag inte ska ta åt mig.. Men likafan gör jag det varje gång.. Just nu mer är vanligt.. Räcker med en liten sak och jag börjar gråta..

idag fick jag nog.. gick från gympan, orkade inte höra mer skit.. orkar inte höra att någon snackar skit om mig ca. 2 meter bort och sen höra det högt inför alla...
åååh vad jag vill hem!!
imorgon åker jag ...

det finns så underbara människor i klassen, ni vet vilka ni är.. Men jag klarar inte av det här just nu så jag kommer va borta ett tag.. får se om jag kanske kommer på onsdag.
Måste hem och få nya tag och krafter.. Få prata ut! Inte för att jag på något vis inte kan prata med några i klassen, men det är Jennifer som är mitt bollplank och som jag kan berätta allt för..

Vill bara komma över den värsta fasen, den stora så tror jag att resten inte känns lika tung längre.. en liten sak blir så lätt en stor just nu

förlåt om jag är sur och grinig.. men finns anledningar till det..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0